tankar och kännslor i mittt huvud.

känns som om det blir fel hela tiden.
du är min bästa vän, & alltid varit de och ingen annan har förstör de.
de blir så himla fel när någon annan ska tycka och tänka massa saker och du blir tvungen att tycka samma skit.

du är fortfarande min vän, men känns bara så fel?, vi snackar med varandra men inte på samma sätt..
du har aldrig sackt nej till att vara med mig förr? jag hjälper dig med vad som helst när som helst och var som helst hela tiden,
men du gör inget tillbaka och jag vet när något är fel.. jag känner "dig"!
dina fjantiga ursäckter.. säg bara som de är ist -.-

.. vet ändå att du kommer tillbaka när skolan börjar igen, kommer bli precis som vanligt igen antar jag.


KOMMENTARER:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)


URL/Bloggadress:


Kommentar:
:-) :-( :-P :-d :-O ;-) ;-s ;-( :-| :question: :rolleyes: :love: :blush: :mad: :cool: :tired: :bigeyes: :thumbup: :thumbdown: ;-P



Trackback